Imorgon har mitt barn namnsdag. Det kom jag på lite för sent idag. Är igång med en mustaschhalsduk som sagt (där mustaschen förvisso knappt syns, men ändå finns där) och det hade varit himla fint att kunna ge den som en första namnsdagspresent till sonen. Inte för att jag tror att en niomånaders bryr sig sådär jättehårt egentligen, men ändå. För mitt sentimentala hjärtas skull!
Jag har ju misslyckats med den där halsduken, som från början var en strumpa, ett antal gånger. Nedan är den i en mosstickning där jag körde dubbelt garn och skulle göra ett instickshål till ena flärpen. Den hårda vägen lärde jag mig att en mustasch som behöver göras med udda antal maskor, för att hamna i mitten, inte funkar om man även ska ha det där flärphålet i mitten och behöver jämnt antal maskor för det, samtidigt som mosstickningen ska fortsätta vara mosstickning. Dessutom var dubbla garner alldeles för... dubbelt för stickorna. Så flärpen fick förvisso en fin, tjock mustasch, men ett jättefult hål och blev alldeles för stel för en bebishals. Det som händer nu är att jag gör om allt med enkelt garn, i vanlig hederlig rätstickning och med en tunnel i stället för ett hål. Lite för sent kom jag på att mustaschen på den nya halsduken hade blivit perfekt om jag valt dubbla garn bara till den. Jaja, man lär så länge man lever och samtidigt lär man sig massa nya sätt att kombinera fan, jävlar och skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar